Luhn-algoritmen

Luhnalgoritmen, även kallad modulus-10-algoritmen eller mod-10-algoritmen, är en vanligt förekommande algoritm för att beräkna en enkel i form av en kontrollsumma. Luhnalgoritmen används bland annat för att beräkna kontrollsiffran i svenska personnummer, samt i kreditkorts-, plusgiro-, bankgiro- och bankkontonummer. Den ingår i kontrollsiffrorna för OCR-nummer (referensnummer på inbetalningskort av typ bankgiro och plusgiro), men där är den ibland kompletterad med ytterligare en kontrollsiffra som anger entalssiffran i antalet siffror i OCR-numret. På så sätt kan man även upptäcka om en nolla lagts till eller tagits bort ur OCR-numret. Algoritmen kan alltid upptäcka enkelfel, det vill säga en felskriven siffra, och nästan alltid ett byte av två intilliggande siffror (med undantag av om de två siffrorna är 0 och 9). Om två eller fler siffror är felskrivna finns emellertid en liten risk att felen inte upptäcks därför att de tar ut varandra så att de ger upphov till samma kontrollsiffra. Algoritmen är utformad så att det är möjligt att infoga ett godtyckligt antal nollor i början av koden utan att det påverkar kontrollsiffran (exempelvis "000123" och "123" ger upphov till samma kontrollsiffra). När algoritmen uppfanns fanns det krav på en enkel algoritm för att kunna kontrollera och generera kontrollsiffror och Luhnalgoritmen uppfyller detta krav. I jämförelse med moderna felupptäckande koder har algoritmen inte någon betydande styrka eller effektivitet. Algoritmen utvecklades av på IBM och beskrivs i US patent 2950048, med ansökningsdatum den 6 januari 1954, och beviljandedatum den 23 augusti 1960.