Marxistisk feminism

Marxistisk feminism utgår ifrån ett klasstänkande och innebär att manlig överordning är grundat i klassamhället. För att uppnå jämställdhet mellan könen måste en revolution ske, klasskampen blir central i kvinnans frigörelse. Så länge samhälle är kapitalistiskt kommer kvinnor att vara förtryckta. Med kapitalismens fall, i ett socialistiskt samhälle, kommer samhällsstrukturen förändras så pass att kvinnors situation drastiskt kommer att förbättras. Detta kommer alltså ske mer eller mindre automatiskt och gör därför särskild kvinnokamp överflödig. Enligt marxistisk feminism är den ojämlika maktrelationen mellan könen sprungen ur kapitalismen och kapitalets makt över arbetet. Arbetet förutsätter att arbetaren har någon annan som utför det obetalda hushållsarbetet och därmed gynnas kapitalet av en ojämlik arbetsfördelning i det obetalda hemarbetet. Mäns makt över kvinnor ses därför som ett resultat av kapitalets makt över arbetet. Clara Zetkin, en av de ledande i Kommunistiska internationalen, tog upp Friedrich Engels idéer vid Internationella arbetarkongressen i [Paris] [1889] och slog här ett slag för kvinnans rätt till lönearbete: Vi erkänner inte någon särskild kvinnofråga – ja, vi erkänner inte någon speciell arbeterskefråga! (…) Kvinnans liksom hela mänsklighetens emancipation kommer uteslutande att bero på arbetets frigörelse från kapitalet. Endast i det socialistiska samhället kommer kvinnorna liksom arbetarna i full besittning av sina rättigheter.