protektorat

Protektorat betecknar i statsrättslig mening att en utövar kontroll över en annan stat, som därmed har avstått delar av sin suveränitet. Protektorat är i huvudsak en historisk term. Efter första världskrigets slut har få nya protektorat inrättats, då de ansetts strida mot folkrätten. Graden av kontroll kunde variera från beskydd av en stat som inte själv kunde försvara sitt territorium mot yttre hot; till att vara en omskrivning för annektering. Formellt grundades protektorat i allmänhet på fördrag, dock sällan frivilligt och mellan jämbördiga parter. Flertalet protektorat var inordnade i kolonialmakternas imperier. Ofta användes beteckningen för att markera att protektoratets status ansågs mer eller mindre tillfällig. Efter Berlinkonferensen 1884-1885 om uppdelningen av Afrika, användes termen för att reservera vad som ingick i kolonialmakternas intressesfärer, utan att någon ockupation nödvändigtvis ägde rum.