rocket mass heater

Det är inte raketforskning men inte långt ifrån. Rocket stoves, raketspisar, kommer i alla möjliga former och kombinationen av effektivitet och hög värmelagring gör dem till ett spännande alternativ den vanliga öppna spisen. Syre följde med ett gäng entusiaster på ugnsmurarkurs i Bergslagen. Här i Södra Hyttan har det legat olika bruk och hyttor sedan 1200-talet. Lankälven rinner numera fritt mellan byggnaderna efter att dammen har rivits och platsen har förvandlats till ett slags kulturcenter med bokloppis och naturstigar. I mitten står den gamla masugnens fundament som en överväxt monolit. Men det är inte masugnar som vi dussinet kursdeltagare har samlats för att lära oss bygga, utan massugnar. – Vi ska bygga en rocket stove mass heater, berättar kursledaren Joshua Roxendal. Översatt till svenska så betyder det ungefär en raketmassugn. Raketspisar har fått sitt namn efter det raketmotorliknande ljud som uppstår när de är i full gång. Det påminner om det där mullrande ljudet som kommer när man lämnar luckan på glänt på en gammaldags vedspis. I det här fallet ska värmen från ugnen ledas in i en bänk för att lagras i massan från lera, tegelsten och slaggmaterial, innan röken går ut i skorstenen. Därav namnet massugn. – Det här blir en lite större ugn än jag har byggt förut, men det är också en av fördelarna med raketugnar. Man kan lätt designa dem efter sina egna behov eller hur ens hem ser ut, säger Joshua. Vi står i ett av husen till den gamla hyttan. Väggarna är svarta av sotet från maskinerna som arbetade här för över hundra år sedan. Det är säkert tio meter i tak. Framför oss på grusgolvet har ett fundament gjutits. Det är där ugnen ska byggas. Överallt glittrar det av grönt slagg som blivit över efter århundraden av smältugnar. Några av byggnaderna på området är rent av gjorda av stora block av slagg. Joshua bygger upp en modell av kärnan till ugnen för att se att alla måtten stämmer. – Det är bra att få en översikt innan man sätter igång. Sedan gäller det att få tegelstenarna att ligga i våg så inte en vägg sticker iväg, säger han och måttar med ett vattenpass. Det är rått, det är knott och det är brått att få ihop den. Vi har tre dagar på oss och det mesta av materialet är antingen återvunnet eller naturligt. Det är bara själva kärnan, som också är den del som kanske mest skiljer sig från en vanlig ugn, som behöver eldfasta material. – Det är lite av poängen att vem som helst ska kunna bygga en sådan här ugn utan en massa specialkunskaper eller dyra material, berättar Joshua. Joshua Roxendal är kursledare och har bygg flera olika varianter av raketspisar. Den här i Södra Hyttan kommer bli en av de största han har byggt. Foto:Peter Al Fakir Men innan vi börjar langa tegelsten så vill han förklara principerna bakom raketspisar. I de flesta rocket stoves sker förbränningen i två olika kammare. Den första är där man matar in veden och där syret tillförs. Rökgaserna som bildas slussas vidare till den andra kammaren som fungerar som en superisolerad skorsten där temperaturerna kan nå över 1000 grader och där i stort sett allt organiskt material förbränns. I vissa varianter byggs raketspisen som en vanlig spis eller bakugn, i andra vill man bara ta till vara på och fånga värmen. De enklaste varianterna är i stort sett bara en isolerad skorsten med hål för veden på sidan. Till skillnad från andra ugnar så skapar den inre skorstenen och de höga temperaturerna ett tryck som gör att värmen och “röken” kan ledas både åt sidorna och till och med nedåt. Det gör att man kan bygga långa bänkar eller klockor i tegel för att lagra energin. Men av erfarenhet efter att ha byggt ett antal ugnar så vill Joshua varna för att ta ut alltför mycket värme. – Jag brukar låta det vara strax över hundra grader när röken går ut i skorstenen så inte kondens bildas. Det kan bli problem eftersom vätskan som bildas kan verka frätande på rören. Tekniken i sig är inte ny. Redan de gamla romarna använde sig av liknande principer bland annat f