Almroth Wright
Sign in to saveAlso known as Sir Almroth Edward Wright, Almroth Edward Wright, A. E. Wright, Almroth E. Wright, Sir Almroth E. Wright, Sir Almroth Wright
brittisk patolog
Wikidata facts
- Instance of
- human
- Given name
- Edward
- Family name
- Wright
- Gender
- male
- Citizenship
- United Kingdom of Great Britain and Ireland
- Place of birth
- Middleton Tyas
- Place of death
- Farnham Common
- Occupation
- writer
- Employer
- St Mary's Hospital
- Languages spoken
- English language
- Conflict
- World War I
- Military branch
- British Army
- Military rank
- colonel
- Image
- Almroth Wright c1900.jpg
- Residence
- France
Show 10 more facts
- P12749
- Oskar Schindler
- date of birth
- 1861-00-00
- date of death
- 1947-00-00
- member of
- Royal Academy of Medicine of Belgium
- Commons category
- Almroth Wright
- nominated for
- Nobel Prize in Physiology or Medicine
- Commons Creator page
- Almroth Edward Wright
- writing language
- English language
- honorific prefix
- Sir
via Wikidata · CC0
Article · Svenska
Sir Almroth Edward Wright, född 10 augusti 1861 i Middleton Tyas, Yorkshire, död 30 april 1947 i , Buckinghamshire, var en engelsk patolog. Han var dotterson till Nils Wilhelm Almroth. Wright var först professor i Cambridge och Sydney, 1892–1902 professor i patologi vid den brittiska militärläkarskolan i Netley och därefter professor i experimentell patologi i London. Han deltog 1898–99 i den indiska pestkommissionen och var under första världskriget konsulent för den brittiska armén i Frankrike. Wright, som främst gjorde sig känd för sina serumstudier, adlades 1906 och tilldelades Buchananmedaljen 1917. En av Almroth Wrights underlydande och sedermera efterträdare var Alexander Fleming, om vilken han, liksom om Louis Pasteur, ofta påpekade att de inte lyckats med sina forskningsprojekt, utan istället av en slump funnit något helt annat; den förstnämnde sökte bot mot tyfus och fann penicillinet, som inte är verksamt mot tyfus och den andre sökte en metod att få stopp på förorenande jäsning i öl och fann mikrobiologin, men inget stopp på öljäsningsföroreningen. Wright var en uttalad motståndare till kvinnlig rösträtt och att kvinnor skulle tillåtas yrkesarbeta. Orsaken angav han vara att kvinnornas hjärnor var medfött olika männens och inte utformade för att hantera samhällsfrågor. Han gav därför år 1913 ut en stridsskrift mot kvinnorösträtten, The unexpurgated case against woman suffrage.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA