Danevirke

Hans stora armé står några kilometer söder om den danska gränsen. Kejsaren har kommit för att lära vikingarnas kung Harald Blåtand en läxa. Den stora skaran brynjeklädda kavallerister och infanterister har dock inte hunnit marschera långt förrän röken från vikingarnas trotsiga eldar visar att Blåtand inte tänker ge sig utan strid. Snart faller de första hästarna skriande omkull i pilregnet från det kilometerlånga försvarsverket Danevirke. Återigen ska vallen visa sitt värde och mota bort fienden, något Danevirke gjort redan flera århundraden före vikingatiden. Nya arkeologiska utgrävningar visar att Nordens största försvarsverk anlades redan på 400-talet, betydligt tidigare än forskarna tidigare trott. Hästar betar lugnt i en hage medan ett par bilar sakta rullar förbi de överväxta vallarna, som bara med mycket god vilja ser ut att vara skapade av människor. Arkeologer är i färd med att gräva ut en tegelmur i den sluttande vallen medan eftermiddagssolen kastar ett gyllene sken över det frodiga landskapet. ”Så såg det inte ut på järnåldern, då Danevirkes första vall byggdes”, säger Lars Erik Bethge, direktör för Danevirke Museum, som ligger fyra mil söder om staden Flensburg. På den tiden dominerades hela området av hedar, så uppifrån vallen kunde vakterna följa fiendens rörelser så långt ögat nådde. Lars Erik Bethge berättar att arkeologiska utgrävningar under åren 2010–14 avlivade myten om att Danevirke anlades av vikingadrottningen Tyra Danabot, som var gift med Gorm den gamle och nämns på Jellingestenarna i Danmark. ”Därefter gav sig Tyra i kast med att gräva en grav och uppföra en förskansning från Slesvig till Västerhavet för att trygga landet mot hemliga infall av utländska fiender.” Tyra dog omkring år 950, medan kol-14-dateringar av Danevirkes äldsta lager har visat att torven som användes för att bygga vallen är från mitten av 400-talet, det vill säga 500 år före Tyra. Vem som faktiskt anlade den första vallen vet arkeologerna inte, men de antar att den ska ses i ljuset av folkvandrings­tidens krig och stora omvälvningar. I det maktvakuum som uppstod bröt en rad olika folkslag upp från sina hemtrakter för att hitta frodigare marker att slå sig ner på. I de områden dit ett folkslag invandrade trängdes ett annat i många fall undan och tvingades fly. Inom loppet av några årtionden satte denna kedjereaktion hela Europa i brand. Ett av de folkslag som fick mest ut av denna oroliga period tycks ha varit danerna. Enligt de romerska författarna Jordanes och Prokopios kom danerna från Sverige. Dagens historiker antar att danerna redan hade etablerat sig på Fyn och Själland och att de erövrade Jylland från jutarna (jyllänningarna) och anglerna i mitten av 400-talet. "Vi antar att de angler som fortfarande levde norr om Dannevirke fredligt införlivades i danskarnas stamförbund." Invasionen innebar troligen inte att de två folkslagen helt försvann från Jylland, även om England mellan år 400 och år 500 utsattes för en stor invandringsvåg av just jutar och angler. ”Vi antar att de angler som fortfarande bodde norr om Danevirke inlemmades i danernas stamförbund på ett fredligt vis och att anglerna söder om vallen med tiden gick upp i områdets tredje stora folkgrupp, saxarna.” I de isländska sagorna kallas vallen Dana virki, danernas fästningsverk, vilket stärker teorin om att en mäktig kung över danerna gav order om att en jordvall skulle uppföras på Jyllands smalaste plats. På Danevirke Museum tror man att det rentav var i samband med uppförandet av vallen som Danmark uppstod, eftersom anläggningen av en flera kilometer lång vall krävde enorma resurser och många arbetare. Enligt en medeltida visa var det skåningar som uppförde Danevirkes första del, vilket underbygger teorin att danernas ursprungliga maktbas var i Sverige. Visan berättar också att människor från Själland och Fyn fullbordade bygget, medan jyllänningarna stod för maten till de många byggarna. Det första Danevirke var bara en fyra kilometer lå