
Dryopithecus is a genus of extinct great apes from the middle–late Miocene boundary of Europe 12.5 to 11.1 million years ago (mya). Since its discovery in 1856, the genus has been subject to taxonomic turmoil, with numerous new species being described from single remains based on minute differences amongst each other, and the fragmentary nature of the holotype specimen makes differentiating remains difficult. There is currently only one uncontested species, the type species D. fontani, though there may be more. The genus is placed into the tribe Dryopithecini, which is either an offshoot of or
Dryopithecus var ett släkte av utdöda människoartade apor från miocen, 9-12 miljoner år sedan, utbredda över stora delar av Gamla världen. Det vetenskapliga namnet är bildat av de grekiska orden dryos (träd) och pithēkos (apa). Flera fossil som räknas till släktet hittades vid fyndplatsen Can Llobateres när staden Sabadell i nordöstra Spanien. I samma sediment upptäcktes dessutom flera andra utdöda däggdjur. På grund av skelettets form antas att individerna gick på fyra extremiteter och att de levde i träd. Några detaljer vid arternas okbensbåge tyder på att de är närmare släkt med orangutanger än med andra människoartade apor.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA
via Wikidata sitelinks · CC0
Discovered by embedding cosine similarity (sentence-transformers MiniLM, 384-dim).