Mustafa Barzani

Mustafa Barzani, född 14 mars 1903 i byn Barzan i Osmanska riket, död 1 mars 1979 i Washington, D.C., var en kurdisk revolutionär statsman och general som ledde det kurdiska revolutionen i Irak. Han var ledare för partiet Kurdistans demokratiska parti (KDP) och grundade den moderna staten i Kurdistan regionen. Han är far till den kurdiske presidenten Massoud Barzani. Många kurder betraktar Mustafa Barzani som sin landsfader eftersom han stred mot Irak, friade Kurdistan och grundade ett självstyre. Han kallas för Bavê Kurda (kurdernas fader) eller Mela Mustafa (Mustafa predikanten) på kurdiska. Mustafa Barzani har även byggt upp den nya kurdiska identiteten och världsbilden av Kurdistan. Världen betraktar oftast kurderna och deras militär peshmergan som fruktade gerillasoldater och partisaner. Tillsammans med sin bror Ahmed Barzani ledde han en självständighetskamp åren 1931–1932 mot britterna. 1935 flydde han från den nybildade staten Iraks styrkor till Sulaymaniyya som också ligger i Irakiska Kurdistan, där han levde i exil med sin bror. 1942 ledde han en misslyckad revolt mot den nybildade Bagdadregimen. Därför flydde Mustafa Barzani och 1 000 av hans män med sina familjer senare till Iran. År 1945 utropades Mahabadrepubliken av hans parti KDP i iranska Kurdistan där de hittills hade levt i exil. Detta område var då under Sovjetunionens militära kontroll. När Sovjets styrkor drog sig ur den kurdiska autonomin föll den samman efter att ha erövrats återigen av Mohammad Reza Pahlavi, shahen av Iran. Många i Mahabadrepublikens ledning hängdes för att avskräcka kurderna från att göra uppror mot Iran igen. Mustafa Barzani hann fly med 500 av sina peshmergesoldater och de tog sig genom Turkiet, Iran, till Sovjetunionen (Azerbajdzjan) där de blev avväpnade. Mustafa Barzani levde 12 år i exil i Sovjetunionen. År 1951 hade många av Mustafas peshmergesoldater bosatt sig i den dåvarande sovjetiska staden Baku, där många av dem hade börjat studera vid universitet. Detta medan Mustafa Barzani bodde i Sovjetunionens huvudstad Moskva, där han studerade statsvetenskap. 1958 blev Mustafa Barzani inbjuden till Irak av premiärministern Abd al-Karim Qasim då det förhandlades om ett självständigt Kurdistan. Detta ledde till flera års väpnade konflikter mellan kurderna i norra Irak (Irakiska Kurdistan). I mars månad 1970 erkändes kurdiska språket och den kurdiska etniciteten av Bagdadregimen. 1974 återupptog Mustafa Barzani striden mot Bagdadregimen med stöd från shahen av Iran Mohammad Reza Pahlavi och USA. 1975 signerade shahen Mohammad Reza Pahlavi och Saddam Hussein en överenskommelse vilken ledde till att Iran upphörde med sitt stöd till Barzani. Detta ledde till att Mustafa Barzani var tvungen att återigen fly. Han flydde till Washington i USA där han dog 1979 på Georgetown Hospital. Mustafa Barzanis kropp transporterades senare till (östra Kurdistan), till västra Mahabad, där han begravdes. Några år senare flyttades graven till hans hemby Barzan.